Permittering eller uppsägning — vad är skillnaden?

Permittering innebär ett tillfälligt avbrott i arbetet och löneutbetalningen — anställningen fortsätter i övrigt, och arbetet återupptas när permitteringen upphör. Arbetsgivaren får permittera om arbetet minskat tillfälligt (uppskattad varaktighet högst cirka 90 dagar) eller varaktigt av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl; om minskningen är varaktig kan arbetsgivaren själv välja mellan permittering och uppsägning.

Uppsägning innebär att anställningen upphör helt efter uppsägningstiden. En uppsägning av produktionsmässiga och ekonomiska skäl kräver att arbetsminskningen är väsentlig och varaktig — arbetsgivaren måste kunna visa detta på ett trovärdigt sätt. Uppsägning av personliga skäl (t.ex. upprepade försummelser) har blivit något lättare från och med början av 2026: tidigare krävdes en "saklig och vägande" grund, nu räcker en "saklig grund" — tröskeln är alltså lägre än tidigare.

Uppsägningstider när arbetsgivaren säger upp (AAL 6:3)

• Anställningen har varat mindre än 1 år — 14 dagar
• 1–4 år — 1 månad
• 4–8 år — 2 månader
• 8–12 år — 4 månader
• Över 12 år — 6 månader

Din egen uppsägningstid är kortare: 14 dagar om anställningen varat mindre än 5 år, annars 1 månad. Ett kollektivavtal kan föreskriva längre tider — kontrollera alltid ditt eget kollektivavtal. Under uppsägningstiden betalas alltid full lön, även om arbetsgivaren befriar dig från arbetsskyldigheten.

Återanställningsskyldighet

Om du sägs upp av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl måste arbetsgivaren erbjuda dig arbete i första hand, om nya anställda behövs för samma eller liknande uppgifter inom 4 månader (6 månader om anställningen varade över 12 år) — förutsatt att du har anmält dig som arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten. Ändring 1.6.2026: återanställningsskyldigheten gäller numera bara arbetsgivare med regelbundet minst 50 anställda.

Att säga upp sig själv under en permittering

Under en permittering kan du säga upp ditt eget avtal att upphöra omedelbart, utan uppsägningstid — utom under de sista 7 dagarna före permitteringens meddelade slutdatum, om du känner till det exakta återgångsdatumet. Om permitteringen har pågått oavbrutet i över 200 kalenderdagar får du vid egen uppsägning ersättning motsvarande uppsägningstidens lön, precis som om arbetsgivaren hade sagt upp dig.

Anmäl dig genast — det här spelar störst roll

Anmäl dig som arbetssökande i Jobbmarknadens e-tjänst (tyomarkkinatori.fi) senast din första dag som arbetslös eller permitterad. Rätten till arbetslöshetsförmån börjar tidigast från anmälningsdagen — inte från den dag anställningen upphörde. Du kan anmäla dig i förväg om du känner till det exakta datumet (t.ex. uppsägningstiden pågår eller permitteringen börjar ett avtalat datum).

Om du ännu inte är medlem i en arbetslöshetskassa: du kan ändå ansöka om FPA:s allmänna stöd, men överväg att gå med i en kassa redan nu inför framtiden — rätten till inkomstrelaterad dagpenning kräver 12 månaders medlemskap, så ju senare du går med, desto senare börjar rätten till inkomstrelaterad dagpenning.

Vilka pengar du får: inkomstrelaterad dagpenning eller allmänt stöd

Inkomstrelaterad dagpenning (om du är medlem i en arbetslöshetskassa)

Den inkomstrelaterade dagpenningen är alltid större än FPA:s förmåner — den beräknas utifrån din egen löneinkomst, grovt sett cirka 60 % av tidigare lön (det exakta beloppet beror på inkomstnivå och räknas enligt en formel som din egen kassa tillämpar — använd kassans dagpenningkalkylator för en uppskattning). Villkoren är medlemsvillkoret (12 månaders kassamedlemskap) och arbetsvillkoret (12 månaders arbetshistoria inom en granskningsperiod på 28 månader, lön minst enligt kollektivavtal eller 1 463 €/mån om inget kollektivavtal finns). Ansök om inkomstrelaterad dagpenning i din kassas e-tjänst 2 veckor efter att arbetslösheten eller heltidspermitteringen började, och därefter i efterhand i perioder om 4 veckor eller en månad.

Allmänt stöd (om du inte är kassamedlem, eller fått inkomstrelaterad dagpenning för maximitiden)

Det allmänna stödet ersatte från 1.5.2026 både grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet — båda betalades tidigare av FPA, och båda upphörde samma dag. Det allmänna stödet är 37,21 €/dag, det vill säga cirka 800 €/mån (2026), och är detsamma för alla som uppfyller villkoren. Till skillnad från den inkomstrelaterade dagpenningen är det allmänna stödet behovsprövat: kapitalinkomster, hyresinkomster och stöd för närståendevård minskar det — makens/makans inkomster påverkar dock inte. Kapitalinkomster har dock en skyddsgräns på 311 €/mån: endast hälften av den del som överstiger gränsen dras av från stödet, och kapitalinkomster under 311 €/mån påverkar inte det allmänna stödet alls. Det allmänna stödets varaktighet är inte begränsad. Om du saknar examen efter grundskola eller gymnasium kan en väntetid på 21 veckor tillkomma.

Karenstid — 7 dagar innan den första utbetalningen

Både den inkomstrelaterade dagpenningen och det allmänna stödet har en karenstid på 7 dagar: för dessa helt arbetslösa dagar betalas ingenting. Karenstiden ackumuleras med högst 5 dagar per kalendervecka, och ska fyllas inom 8 på varandra följande kalenderveckor. Karenstiden sätts på nytt varje gång arbetsvillkoret uppfylls från början (till exempel efter en ny arbetsperiod).

Undvik karens — det här avbryter stödet

Om du själv orsakar din arbetslöshet

• Säger upp dig själv utan giltig orsak: karens på 45 kalenderdagar (30 dagar om anställningen varade högst 5 dagar)
• Tackar nej till erbjudet arbete eller ett arbete du själv sökt och blivit vald till, utan giltig orsak: karens på 30 eller 45 dagar beroende på det erbjudna arbetets varaktighet
• Yrkesskydd: under de första 3 arbetslöshetsmånaderna får du utan karens tacka nej till arbete som inte motsvarar din utbildning eller erfarenhet
• Du kan alltid tacka nej till arbete som företagare utan påföljd
• En giltig orsak att tacka nej är till exempel för låg lön jämfört med heltidsarbete, arbete som strider mot din övertygelse, eller otillräcklig tid att ordna barnomsorg eller vård av en närstående

Om du försummar dina skyldigheter i arbetssökningen

Från och med mars 2026 är sanktionssystemet tvåstegat och strängare än förut: redan den första försummelsen (du uteblir från den inledande intervjun, jobbsökarsamtalet, eller upprättar inte en sysselsättningsplan på begäran) leder till 7 dagars karens — tidigare gavs bara en anmärkning första gången. Om du försummar igen inom 12 månader följer en 6 veckors arbetsskyldighet: inget stöd betalas förrän du har arbetat eller deltagit i en sysselsättningsfrämjande tjänst i 6 veckor.

Karensen och arbetsskyldigheten fastställs av arbetskraftsmyndigheten, inte kassan eller FPA — beslutet binder båda. Om du hotas av karens, kontakta arbetskraftsmyndigheten genast och utred orsaken: en giltig orsak (t.ex. sjukdom, ett hinder du anmälde i tid) kan helt förhindra karensen.

Slutlön, semesterersättning och arbetsintyg

Slutlön

Arbetsgivaren ska betala slutlönen med alla ersättningar senast den dag anställningen upphör, om inget annat avtalats. Om betalningen försenas har du rätt till dröjsmålsränta och så kallad väntetidslön — full lön för högst sex dagar, om du påpekar förseningen för arbetsgivaren inom en månad och betalning inte sker inom tre vardagar efter påpekandet.

Semesterersättning

Alla outtagna, intjänade semesterdagar betalas ut kontant i samband med slutlönen — även de som samlats under uppsägningstiden. Även deltidsanställda och vid en tidsbunden anställnings slut betalas semesterersättning enligt samma grunder. Om arbetsgivaren är insolvent eller går i konkurs kan semesterersättningen sökas från lönegarantin. Om semesterersättningen saknas eller verkar fel, be först arbetsgivaren om en skriftlig beräkning — en färdig brevmall finns på sidan Brevmallar, avsnittet Anställningens upphörande.

Arbetsintyg

Arbetsgivaren behöver inte lämna ett arbetsintyg på eget initiativ — det måste uttryckligen begäras, muntligt eller skriftligt. När du begär det ska arbetsgivaren lämna det utan dröjsmål, helst inom en vecka. Ett kort intyg (anställningens längd och uppgifter) kan begäras inom 10 år efter att anställningen upphört. Om du även vill ha med orsaken till att anställningen upphörde och ett omdöme om din yrkesskicklighet och ditt uppförande, ska det begäras inom 5 år. Begär intyget så snart som möjligt — även din kassa eller FPA kan behöva ett separat löneintyg, som arbetsgivaren fyller i på begäran. Färdig brevmall: sidan Brevmallar, avsnittet Anställningens upphörande.

Om uppsägningen känns obefogad

Om du misstänker att uppsägningen saknade laglig grund — till exempel att den påstådda produktionsmässiga orsaken inte stämmer, eller att uppsägningstiden inte följdes — lönar det sig att agera snabbt, eftersom en del krav preskriberas. Det första steget är oftast att kontakta ditt eget fackförbund, om du är medlem: förbunden hjälper ofta sina medlemmar kostnadsfritt i uppsägningstvister. Om du inte är fackligt ansluten ger rättshjälpsbyrån en kostnadsfri kort inledande rådgivning till alla oavsett inkomst — även i anställningsfrågor.

Vid en obefogad uppsägning kan du få ersättning motsvarande 3–24 månaders lön, utöver uppsägningstidens lön — det här är två olika saker, och båda kan krävas om uppsägningen är felaktig på båda grunderna. Arbetarskyddsmyndigheten (tyosuojelu.fi) ger också råd i frågor som rör anställningens upphörande.

Viktiga kontaktuppgifter samlade

Om pengarna till mat eller räkningar akut tar slut, se sidan Akut hjälp. Lagliga sätt att snabbt få pengar går igenom på sidan Pengar när det är knappt, och om skulder redan hunnit samlas svarar utsökningens vanliga frågor på de vanligaste frågorna.